Inga inställda avgångar

Några trafikneddragningar finns ännu inte i sikte. Den prognosen bygger dock på fortsatt stöd från regeringen. Enligt de regionpolitiker vi har pratat med finns orosmoln inför 2022. 
 
– Om restriktionerna med att åka i kollektivtrafiken kvarstår och staten inte ger oss högre kompensation än vad den gör i dag, då är den frågan högst relevant. Det skapar väldigt stora ekonomiska påfrestningar. Vi kan genom att kraftsamla upprätthålla trafiken, men det måste hända någonting till 2022 för att det inte ska bli riktigt, riktigt jobbigt, säger Tomas Eriksson (MP), miljö- och kollektivtrafikregionråd. 
 

Tomas Eriksson (MP)

SL:s förlust år 2020 beräknas hamna på 2,7 miljarder kronor. Själva intäktsbortfallet hamnar på 3,6 miljarder kronor, men kompenseras av andra ökade intäkter, bland annat från förändrade bussavtal. I nuläget räknar man med att intäktsbortfallet nästa år kommer att landa på 2,2 miljarder kronor. Till budgeten år 2021 har regionen skjutit till 333 miljoner kronor, men detta handlar om den årliga uppräkningen och utgör inget faktiskt tillskott. Man har också avsatt medel från tidigare överskott för att klara nästa år. 
– Oavsett hur stor biljettintäktsförlusten blir 2021 så kommer den hanteras samlat i regionen och ska inte gå vidare till att drabba resenärerna eller Trafiknämnden, säger Tomas Eriksson. 
 
Oppositionsregionrådet Jens Sjöström (S) vill se fortsatta satsningar. 
– Det är viktigt att kollektivtrafiken fortsätter att gå starkt. Om vi inte gör det när pandemin är slut ger vi egentligen inte heller chansen till en rejäl återhämtning. Det är klart att det kommer att vara ekonomiskt påfrestande, och det är där jag hoppas att regeringen kommer att vara beredd att skjuta till under nästa år i takt med att pandemin utvecklas.  
 
Det i maj beslutade stödet från regeringen och dess samarbetspartier till Sveriges regionala kollektivtrafikmyndigheter är på tre miljarder kronor, varav 700–900 miljoner kronor (enligt Tomas Eriksson) alternativt 1 350 miljoner kronor (enligt Jens Sjöström) kommer att hamna hos SL. Till nästa år har regeringen beslutat om totalt två miljarder för kollektivtrafiken att dela på, men man har också sagt att summan kan justeras beroende på utvecklingen.  
 
Kristoffer Tamsons (M), trafikregionråd och ordförande för SL, har flera gånger påpekat att pengarna från regeringen ännu inte kommit. Redan i somras beslutade SL sig för att pausa ERTMS-investeringarna, och även planerade upprustningar av stationsmiljöer är lagda på is. 
– Nu slukas alla pengar för att betala för det jag kallar en statlig springnota. Vi skär väldigt kraftigt i administrationen på förvaltningarna och annat i regionen, och vi försöker på olika sätt effektivisera verksamheten för att på så sätt inte behöva göra neddragningar av kärnverksamheterna. Det är det vår budget handlar om.  
 
Jens Sjöström har, inte oväntat, invändningar. 
– Den budget de har lagt möter inte utmaningarna, och den kommer inte vända utvecklingen. Efter 14 år vid makten börjar man väl bli trött, så känns det med dem.  
Han menar att investeringsutgifterna blivit mycket dyrare än vad man räknat med, och påpekar också att bilresandet de senaste åren vunnit marknadsandelar på bekostnad av kollektivtrafiken.  
– Man snackar om att man ska effektivisera organisationen och minska administrationen, det har man snackat om i flera, flera år. Resultatet har ju blivit tvärtom. Det är en budget som inte heller på något sätt funderar på hur vi återtar marknadsandelar och hur vi kan använda kollektivtrafiken till att investera oss ur krisen. Kan vi göra förbättringar som också leder oss ett steg längre, både för miljön och klimatets skull, men också för att kicka igång ekonomin efter pandemin. 
 
Gymnasieskolorna har till höstterminen öppnats igen, och allt fler verkar åka kollektivt till jobbet. SL uppger att siffrorna för pendeltåg och tunnelbana har gått upp i jämförelse med i våras, men att de ändå ligger på hälften av vad de brukar göra så här års. Under senvåren och sommaren kördes fler långa tåg än vanligt i pendeltågstrafiken men sedan i augusti är vi dock tillbaka till samma fördelning av långa och korta tåg som innan pandemin. 

Kristoffer Tamsons (M)


– Jag är inte inne i den dagliga trafikplaneringen på så sätt och ska heller inte vara det. Men inriktningen är att köra så mycket som det går utifrån de behov som finns. Får jag signaler om att det inte skulle fungera tar jag tacksamt emot dem, säger Kristoffer Tamsons. 
 
SL hade dock kunnat ställa mer krav på trafikentreprenörerna att maximera antalet bussar och långa tåg, det menar menar Jens Sjöström. 
– För trångtför en pandemi och för glest för en ekonomi. Jag tycker att det är illa skött från SL och den politiska ledningen. Kristoffer [Tamsons] väljer att lägga hela ansvaret på kollektivtrafikresenärerna. Självklart är det så att vi alla har ett ansvar. Men vi har ju ändå inte minst utifrån socioekonomi och klasskillnader olika förutsättningar till att jobba hemma. 
 
I Skåne har den borgerligt styrda regionen kraftigt dragit ned på trafikbeställningarna. Detta har sen angetts som skäl för att entreprenören Arriva gjort sitt beryktade försök att hyvla anställningarna för samtlig åkandepersonal [läs mer om det på s. 6–9]. I Stockholm har partikollegorna tillsammans med Miljöpartiet agerat annorlunda.  
– Det är för att vi tycker att vi har en skyldighet gentemot medborgarna och sjukvården i vår region, säger Tomas Eriksson. 
 
Kristoffer Tamsons påpekar att Region Skåne är i en klart sämre ekonomisk situation än Region Stockholm. 
– De har haft både underskott i regionen under många år och en stor obalans i sin kollektivtrafik när det gäller intäkter och kostnadsökningstakt. 
 
För Jens Sjöström är ändå agerandet obegripligt. Han eftersöker uthållighet. Samtidigt säger han att ingen vet hur länge pandemin kommer att fortsätta påverka. 
– Skåne verkar vara ensamma hittills om hur de agerat. Det är bara att hoppas att inte fler följer efter. Sen är det klart att så småningom blir vi alla svaret skyldig om det är så att inte återhämtningen kommer, och inte människor återvänder. Då måste vi alla, oavsett partifärg, se till så att vi får budgetar som går ihop.  
– Jag förstår att det här är orosmoln för alla som är anställda inom kollektivtrafiken, vad händer på sikt. Det är ju egentligen ingen av oss som har svaret rakt av på det eftersom ingen vet hur stora de här effekterna blir och hur långvariga de blir.

Jens Sjöström (S)

I en fråga är majoritet och opposition rörande överens. De vill inte höja regionskatten för att kompensera för SL:s intäktsbortfall. Våra regionpolitiker tycker att staten ska ta ansvaret. 
– Det går ju naturligtvis göra men vi har redan Sveriges högsta landstingsskatt [regionskatt, reds. anm.], jag tycker nog att det är rimligt att vi hjälps åt i detta mellan region och stat, säger Tomas Eriksson (MP) 
– Nej, inte höja skatten. Jag är ganska övertygad om att regeringen kommer att ha en öppen attityd. De ser också den påverkan som det annars riskerar på trafiken och det är det ingen av oss som vill, säger Jens Sjöström (S). 
– Jag tycker att det vore fel. Jag ser inte det som en bra och vettig utväg. Har man mångmiljardbelopp att lägga på flyget så borde man i alla fall kunna samla sig till att säkra upp så att den kollektivtrafik som rullar ska kunna fortsätta, säger Kristoffer Tamsons (M). 

Kommentarer är stängda