Diskrimineringslagen, jämställdhet och diskriminering

Vår ambition är att vår arbetsplats ska vara fri från ojämlikhet, diskriminering och trakasserier. Vi vet alla att det förekommer jargong mm som kan vara diskriminerande. Vi är också medvetna om att trakasserier och sexuella trakasserier förekommer i olika former. Det här är av naturliga skäl ofta ett känsligt ämne och vi är alla olika individer som har olika trösklar och värderingar för vad vi upplever som är trakasserier och som kränkande. Det är heller inte alltid säkert att den som beter sig på ett sätt som av andra upplevs som kränkande är medveten sitt handlande. Grunden är dock alltid att det är den som upplever sig kränkt eller trakasserad som sätter gränsen för vad denne kan acceptera. Avgörandet ligger alltså hos den utsatte.

Diskrimineringslagen anger 7 olika diskrimineringsgrunder, dessa är följande:

  • Kön
  • Könsöverskridande identitet eller uttryck
  • Etnisk tillhörighet
  • Religion
  • Funktionsnedsättning
  • Sexuell läggning
  • Ålder
Foto: Henrik Lundberg


I vår verksamhet är vi många individer från olika kulturer och religioner, med vitt skilda uppfattningar om världen och livsåskådningar, med olika utseenden, sexuella läggningar och åldrar med mera vilket är väldigt berikande men det ställer också krav på acceptans från oss alla och vår arbetsgivare för att vi ska ha en god arbetsmiljö. Diskrimineringslagen hjälper oss i rätt riktning att klara detta.

Arbetsgivaren har ett ansvar att följa diskrimineringslagen, en lag som inte är dispositiv, dvs den kan inte förhandlas bort i avtal. Arbetsgivaren har ett ansvar att utreda ojämlikhet och diskriminering, samtidigt har du som arbetstagare ett ansvar att anmäla diskriminering. Arbetsgivaren har också ett ansvar att förebygga diskriminering med aktiva åtgärder i en handlingsplan genom att analysera hur vi som arbetstagare upplever hur det fungerar på arbetsplatsen när det gäller diskriminering. Detta kan ske genom medarbetarundersökningar, APT eller andra former som t ex riktade enkäter.

Om någon kollega eller arbetsgivaren trakasserar utifrån någon av de 7 diskrimineringsgrunderna ovan är det grund för anmälan. Men om du blir påhoppad för att du t ex håller på AIK och inte Djurgården är det inte trakasserier i lagens mening. Enkelt sagt så skiljer lagen på om trakasserierna handlar om personliga egenskaper som du inte kan ändra på eller sådant som är personliga åsikter, till exempel vad du har för kläder på dig eller liknande. Det innebär förstås inte att det är fritt fram att bete sig illa om sådant som lagen inte reglerar. Vi ska visa varandra respekt på arbetsplatsen.

Vi är på vår arbetsplats för att utföra de arbetsuppgifter som arbetsgivaren ålagt oss att utföra. Våra personliga åsikter, trosuppfattningar eller andra egenskaper som inte är kopplat till arbetet är underordnat våra arbetsuppgifter. Det innebär inte att vi inte får vara de individer vi är, men arbetsuppgifterna ska skötas i första hand inom de ramar som är avtalat mellan arbetsgivaren och arbetstagarorganisationen. Arbetsgivaren kan inte hindra oss från att göra vad vi vill på obetald arbetstid (rast) i arbetsplatsens lokaler så länge det inte inkräktar på våra arbetsuppgifter, kan uppfattas som diskriminering eller trakasserier enligt diskrimineringslagen eller innebär brott mot någon annan lag.

Arbetsgivaren får inte utsätta en arbetstagare för repressalier på grund av att arbetstagaren anmält eller påtalat att arbetsgivaren handlat i strid mot lagen, medverkat i en utredning enligt lagen eller avvisat eller fogat sig i arbetsgivarens trakasserier eller sexuella trakasserier. Det innebär att arbetsgivaren t ex inte kan omplacera, säga upp arbetstagaren eller besluta om andra för arbetstagaren negativa förändringar på dessa grunder.

Foto: Henrik Lundberg

Kommentarer är stängda