Innan sommaren, den 1 juni, hölls förhandling med arbetsgivaren om kvotsemester för deltidare och sjukavdrag. Detta efter att vi i Seko lok försökt få till en lösning genom dialog men då vi inte ser någon vilja hos SJP att möta oss i dessa frågor så valde vi att driva frågan vidare. Vi gick ihop med ST och SRAT och förhandlade tillsammans mot arbetsgivaren.
Dessvärre lyckades vi inte nå en lösning på detta lokalt utan har valt att skicka förhandlingarna centralt.
Kvotsemester
Om du gått ned i tid och jobbar mindre än 100 procent kan du se på HR-portalen att du har en semesterkvot som är mer än 1.0. Detta innebär att det konsumeras mer än en dag per semesterdag som läggs ut i ditt schema. Resultatet av detta är att du inte kan få ut det antal dagar som står i HR-portalen. Längden på din semester riskerar därför att bli kortare än vad du tror och vad du har rätt till.
Tjänstledighet, som inte är semestergrundande, gör att antalet betalda semesterdagar reduceras. Har du gått ned 20 procent under året får du endast 20 betalda semesterdagar. När en kvot sedan används reduceras antalet dagar som är möjliga att lägga ut i schemat ännu en gång. Då har du som jobbar 80 procent helt plötsligt bara 16 dagar att placera ut i ditt schema. Arbetsgivaren menar att detta är för att man inte ska kunna få längre ledighet än den som jobbar 100 procent. En vecka ska alltid konsumera fem dagar semester, oavsett hur många arbetsdagar du har den veckan. Du kan alltså få betala med fem semesterdagar även om du bara har en arbetsdag den veckan och är tjänstledig utan lön resterande dagar. Detta efter att antalet betalda semesterdagar redan reducerats i förhållande till din tjänstgöringsgrad.
Får du då full lön under din semester? Nej, du får fortfarande 80 procent lön.
Vi lyfte ett fall där en medlem gått ned i tid 15 procent och lagt alla sina tjänstlediga dagar under en och samma vecka. Hen får 22 dagar betald semester. Då huvudsemestern ligger på veckor som har fem arbetsdagar per vecka så konsumeras, på grund av kvoten, mer än fem dagar per vecka. Medlemmen kan således inte lägga ut fyra veckor betald semester trots att hen endast gått ner 15 procent i tid. Detta då dagarna reduceras ännu mer på grund av kvoten och landar på 19 betalda dagar.
Semesterkvoten nämns vare sig i det centrala eller lokala kollektivavtalet, inte heller är det ett begrepp som förekommer i semesterlagen. Vi emotsätter oss att detta sätt att hantera semester för de som gått ner i tid skulle vara överenskommet mellan oss och arbetsgivaren. Semesterkvoten är något som SJP ensidigt infört sedan de tog över pendeln.
Trots flertalet samtal, möten och förhandlingar så har SJP inte på ett tydligt sätt kunnat redogöra för varför kvoten införts, vilket stöd de finner för att använda den eller hur den i praktiken ska tillämpas. Vi är alltså helt oense med arbetsgivarsidan om tillämpningen av semesterkvot.
Till dig som gått ned i tid: ett sätt för dig att få full lön under semestern och dessutom höja antalet betalda semesterdagar för året, är att gå upp i tid under din huvudsemester. Detta gör dock att nedgången i tid kommer räknas som två perioder. Om man går upp i tid under sin huvudsemester så kommer kvoten för semesterutlägg vara 1.0 igen och varje semesterdag endast konsumera en semesterdag.
Sjukavdrag
Arbetsgivaren menar att avdrag vid sjukfrånvaro ska vara per arbetsdag och inte per timme. De gör ingen skillnad på en lång eller en kort tur utan varje dag är 20 procent av din genomsnittliga veckoarbetstid. De beter sig som att vi jobbar 7,2 timmar varje dag, måndag till fredag, trots att vår verklighet ser helt annorlunda ut. 0-dagar är en arbetsdag med 0 timmar enligt arbetsgivaren, trots det så gör de samtidigt avdrag för 7,2 timmar om du råkar vara sjuk på en 0-dag. Vidare anser de att man ska vara tillgänglig för tjänstgöring en 0-dag/F-dag. De säger att, i nödfall, kan de komma att schemalägga oss på en redan utlagd 0-dag. Vi ifrågasätter detta kraftigt. En 0-dag är en kompensation för att det ligger för många timmar på övriga dagar. Att tvinga in någon att arbeta en sådan dag är att likställa med planerad övertid och ska ses som sådan. Om vi förväntas vara tillgängliga och ha beredskap vid 0-dag så har vi rätt till beredskapstillägg.
Arbetsgivaren menar att en 0-dag är en arbetsdag och således dras sjuklön den dagen. Dock korrigeras inte detta i avstämningstiden efteråt. Vi får alltså avdrag för en dag då vi inte skulle ha arbetat och som är kompensation för att arbetsgivaren fått lägga ut mer tid på oss andra dagar. För att undvika löneavdrag på en 0-dag, friskanmäl dig inför 0-dag och sjukanmäl dig igen dagen efter om du är fortsatt sjuk.
Från fackens sida är fackens gemensamma inställning att sjukavdrag och sjuktillägg ska baseras på den tur du skulle haft om du varit frisk, inte från en schablonmässigt “medellång” dag. Enligt vårt avtal har du rätt till 80 procent av det ekonomiska värde arbetdagen är värd för dig, inklusive OB-tillägg. Arbetsgivaren menar att varje dag är lika värd, oavsett hur många arbetstimmar den dagen skulle innehålla och att avdrag ska göras per dag. Detta trots att det tydligt framgår i vårt avtal att avdrag ska göras per timme man är frånvarande.
Vi ifrågasätter starkt att arbetsgivaren anser att avstämningen mot 36 timmar är otroligt viktig i alla avseenden utom vid sjukskrivningar. Att stämma av nedgång i tid på grupper med undertid mot 36 timmar, och låta de som går ner i tid betala för undertiden, men sen inte bry sig om denna avstämningstid ett dugg när det gäller sjukavdrag är för oss förbluffande.
Bägge dessa frågor och SJPs oförmåga att hantera förhandlingarna har kraftigt påverkat vår syn på vår arbetsgivare som seriös motpart. Vi ser tyvärr ingen vilja alls att försöka lösa eller komma överens från ags sida. En hel del tyder även på att ledningen för Stockholmståg inte ens har en egen linje i förhandlingarna, utan helt överlämnat hanteringen till enskilda chefer på ”stora” SJ, trots att frågan handlar om vårt lokala kollektivavtal, där SJ inte ens är en part.”
Vi har som sagt valt att gå centralt med dessa frågor.